Detta kanske låter kontraintuitivt, och till och med lite konstigt. Att misslyckas med saker och ting känns oftast inte så härligt. Och vi får inte direkt lära oss att det är bra att misslyckas när vi växer upp. Jag vet inte hur dina föräldrar reagerade när du kom hem från skolan efter att ha misslyckats med ett prov, men i mitt och i många andras fall så blev jag ofta mött med besvikelse. Eller åtminstone några tröstande ord. Nu säger jag inte att det är fel att trösta någon, men vi ska gå in på vad det kommunicerar.
Vad kommunicerar missnöje vid ett misslyckande?
När vi misslyckas med något nu i modern tid, är konsekvenserna oftast inte så livsavgörande. I vissa fall är de ju såklart fortfarande det, men i de allra flesta fall är det ganska harmlöst. Går vi tillbaka till våra förfäder på savannen kunde ett misstag i exempelvis en jakt leda till döden om man hade otur. Och detta kan ha följt med oss genetiskt till nutid, även om rädslan för att misslyckas numera inte är lika befogad.
Konsekvenserna av denna rädsla för att misslyckas kan leda till att vi inte gör vad vi vill göra, och kanske ännu värre – stagnerar i vår utveckling.
Våga misslyckas för att vinna
Om vi istället skulle släppa denna rädsla för att göra fiasko kommer vi att våga ta möjligheter när de dyker upp, testa nya saker och våga testa oss själva i saker och ting, även om vi känner att vi ännu inte är perfekta. När vi läser om en stor uppfinnare som Thomas Edison får vi reda på att han misslyckades 2000 gånger innan kan kom fram till en fungerande glödlampa. Och han är bara ett av många exempel.
Ett extremt effektivt sätt att bearbeta denna rädsla är att utsätta sig för den. Så gå ut och förlora många gånger, så kommer vinsten till slut.
